Jag har återupptäckt yogan (och ett svar till dig L) 2 comments


Den här terminen testar jag medicinsk yoga. Jag har nu gått fem eller sex gånger av tio. Jag yogade rätt mycket för några år sen. Aldrig i grupp utan hemma för mig själv, så detta med grupp och ledare är nytt. Det är kundalini-yoga och även det är nytt. Jag har tränat ashtanga-yoga innan. Fråga mig inte om skillnaden för jag har ingen aning… 🙂 Hur som helst så tyckte jag att det var tungt de första gångerna. Framför allt dom övningar som går ut på att man står med händerna i golvet och har tyngden där – stående hunden eller triangeln brukar övningen kallas, om ni vet vad jag menar. Men det har gått bättre och bättre och jag gör bara så mycket som funkar.

Jag var relativt vig och smidig förr om åren, men det har gått över kan jag säga… Sjukgymnasten förklarade att när man går med värk så spänner man kroppen och blir ofta mer inaktiv i de delar av kroppen man har ont. Då stelnar man till. Alltså min rygg, axlar och nacke är så stela och det känns som att hela jag är sned när man sträcker ut. Men även det blir bättre. Jag tror att kroppen verkligen mår bra av detta.

En annan sak som är helt underbart är detta med andningsövningar. Eftersom jag har spelat tvärflöjt i drygt tio år och yogat förr, så vet jag hur man andas med magen och hur man SKA göra. Trodde jag i alla fall, för jag gör inte så längre märkte jag. Jag hade svårt att få ner andningen i magen. Och att andas och göra övningar samtidigt var nästan omöjligt i början. Antingen andades jag eller så rörde jag mig… Sen att man ska få till ett rotlås (typ spänna bäckenmusklerna), göra övning OCH andas då började det ryka ur öronen på mig… Min trötta hjärna får jobba på högvarv, haha! 😀 Men även detta går framåt och jag tränar på att andas vid olika tillfällen även utanför yogan. När man andas rätt och på så sätt stillar kroppen får man även hjälp vid ångest och stress. Win-win-win alltså!!

Apropå det här med kroppen, fibromyalgi, ångest och utmattning… Jag får en hel del frågor från människor som undrar hur jag hanterar det, hur jag sökt hjälp och hur det funkar idag. Jag har skrivit lite i gamla inlägg och jag tror att det mesta är taggat med fibromyalgi. Sök lite och se om ni får svar och fråga igen annars.

En fråga jag fått av en ung tjej som kallar sig L vill jag dock svara på. Hon skrev till mig att hon vill leva som oss på landet när hon blir vuxen. Hon vill lära sig att leva med sin ångest så att det inte syns på henne att hon inte mår bra. Hon önskar också att hon kunde vara utan oro och bekymmer så som hennes klasskompisar. Tack för att du skrev till mig! ♥ En jätteviktig sak som du måste tro på det är att du är precis lika bra som alla andra. När man har ångest så syns det inte på utsidan. Det man visar på utsidan är inte alltid det man känner på insidan. Alla människor har sina problem och saker de oroar sig för. Det gäller dina klasskompisar också. Jag skulle tro att de inte ser hur du mår inuti heller. Att ha ångest är fruktansvärt. Det finns hjälp att få. Jag hoppas att du kan prata med dina föräldrar om hur du mår. Det finns också skolsköterska, kurator, lärare och andra vuxna man kan vända sig till. Om du vill ha min hjälp så hör av dig igen. Jag hoppas du får möjlighet att bo på landet sen! Det är ett underbart liv och djuren ger massor! Finns du här i närheten är du välkommen hit. ♥♥♥

Dagens almanacka

img_20161005_082859

 


Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

2 thoughts on “Jag har återupptäckt yogan (och ett svar till dig L)