Veronica♥


Natten till torsdag gick en av mina allra närmaste vänner bort. Veronica och jag lärde känna varandra 2006 när hon anställde mig som ekonomiassistent på deras familjeföretag. Vi hittade varandra ganska direkt och har alltid trivts ihop. 2010 slutade jag på företaget men vi har hållit kontakten ändå. Trots att jag flyttade ner till Skåne har vänskapen hållit.

Veronica är en av de coolaste, varmaste och mest levande människor jag någonsin träffat. Trots att hon levde med ett funktionshinder och personliga assistenter så var ingenting omöjligt för henne. Jag har lärt mig att uppskatta vad jag har enormt mycket genom henne. Att hitta ljusglimtar både i situationer och hos människor. Vi kunde skratta åt allt och ingenting och när vi väl började var det alltid svårt att sluta skratta. Hon är en av få som verkligen känner mig och vi delade både sorg och lycka.

Hennes kamp mot cancern var självklar för henne och hon gav aldrig upp. Att vara så sjuk som hon var och leva så fullt ut är helt otroligt och mycket beundransvärt. Hennes mod och livsglädje var så starkt att det lyste om henne. Att hon inte finns längre är helt obeskrivligt. Jag saknar henne så mycket. Vi pratade mycket om andlighet. Ingen av oss vet vad som händer efter döden, men jag hoppas att Veronica får ro, ljus och glädje och att vi ses igen. ♥♥♥

2015-12-20 - 1

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *