Knasiga kor 2 comments


Björn är i Tyskland för tillfället och kommer hem i kväll. Sonen är hemma och skruttig. Så i morse tänkte jag att jag går ut och fixar djuren först och sen väcker jag sonen och fixar frukost. Sagt och gjort, jag gick ut och öppnade stallet. Utanför stallet stod vår ko Syster! Längre bort mot åkern såg jag andra kon Lillan och vår bagge Walter. Panik! Varför händer alltid sånt här när Björn är borta?

Jag lockade med mig Syster en bit men sen brydde hon sig inte längre utan gick dit hon ville. Jag kutade in i stallet och hämtade mat och fick med mig Walter och Lillan tillbaka in i hagen. Dom var hungriga. Efter flera timmar – nej det var nog bara 30-40 sekunder men jag lovar att det kändes som flera timmar – bestämde sig Syster för att hon också ville ha frukost och travade tillbaka in i hagen. Puh! Man kan ju få nervösa sammanbrott för mindre.

Antagligen har dom stått och kliat sig mot grinden så att den har gått upp. Dom väger hur mycket som helst nu. Jag beordrade Zero att sitta bredvid grinden och se till att dom inte gjorde samma sak igen (som att han fattade det… 😉 ) och sen kutade jag till stallet igen och hittade spännband och har nu rymningssäkrat hagen. Hoppas jag!

Tänk om jag inte gått ut direkt. Då hade jag kanske kommit ut till en tom hage och inte sett några kor. Eller också hade vi suttit och ätit och plötsligt sett ett par kor nere på vägen. Eller ute i bondens åker. Jösses! Jag är mycket glad och tacksam över att det gick så bra. Tur att vi har snälla, lydiga och framför allt hungriga kor. Syster var kanske på väg att knacka på och fråga när tusan det var dags för frukost egentligen. 😀 Kom hem nu Björn! ♥


Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

2 thoughts on “Knasiga kor

  • Eva lundin

    Jösses vilket morgonäventyr! Jag kan se det framför mig o kan inte låta bli att skratta,klart hon skulle knacka på! Ha en fortsatt härlig dag! Du gjorde min fnissig. Kram

    • Jeanette

      Ha ha, ja i efterhand har jag också skrattat åt det. Men just då var det mest panik. Nästan så att man tittade runt och undrade om någon filmade för det var så overkligt på något sätt. 😀
      kram